I vintras deltog vi i den inbjudna tävlingen om nytt mobiltetshus i Hyllie, Malmö. Det var ett inspirerande samarbete mellan tre arkitektkontor; Gatun, Manthey Kula (Oslo) Lundvall Payne (London) och konstruktörer Price & Myers (London).

Vi lade stort fokus på återbruk och cirkuläritet. Val av material och stomsystem bygger på dessa frågeställningar. Vilket uttryck kan det leda till? För pelare och väggar förslog vi Re-crete, ett innovativt system för återbruk av nedsågade betongdelar, som sätts ihop till nya komponenter. Det är utvecklat av ENAC, del av det schweiziska universitet EPFL. Stomdelar i den djupa huskroppens mitt har kortare spännvidd, så det lättare kan plockas ned och ersättas av en ljusgård för en framtida omställning.

Är det viktigt för skönhetsupplevelsen av en byggnad att det som uppvisas är ’sant’ - att funktion och uttryck överensstämmer? I arkitekturdebatten vid slutet av 1800-talet fanns starka reaktioner mot enkla bostäder vars fasader hade ett överdåd av palatsets attribut, eller tekniska funktioner som tedde sig som gotiska katedraler. Hur skapas det rätta uttrycket för samhällets nya yttringar?

I det konsthistoriska verket ’Arkitekturens formspråk’ pekar Erik Lundberg på en överlagring av två ordningar i tågstationen Gare Du Nord i Paris, invigt 1864. Tågstationens funktion är dels en hallbyggnad över perrongerna, dels restaurang, kontor och dyligt. Hallen representeras av väldiga bågfönster och pilastrar som bryter kringfunktionernas våningsstaplade kolonnader i mindre skala, så att en mångtydig monumental gestalt bildas.

Till vardags så är undertaken matta och finns där för att göra sitt jobb med akustikdämpande åtgärder samt dölja tekniska installationer. Att verka men inte synas. Men vad händer när vi låter dem ta plats och tillföra lite glamour? Ge dem kulör och lite glans!

Plötsligt träder de fram och bidrar till att skapa rumslighet på nya sätt. Från slott till koja. Som vad vore Dramatens barockscen utan sitt gyllene undertak som reflekterar ljuset med en behaglig värme i skarp kontrast till den matta stuckaturen. Eller som hos Elin Wägner på Lilla Björka där vardagsrummet har återställts i ursprungligt skick med gråblå väggar, mörklaserade snickerier och sitt skimrande silvertak.

Vi på Gatun Arkitekter är stolta över att, tillsammans med Charcoal Holding AB och Sauna Finlandia Holding Oy, ha utsetts till vinnare i Lidingö stads markanvisningstävling för utvecklingen av Lidingö Brostrand.

Projektet omfattar en året runt-öppen restaurang med bastu, en friliggande traditionell rökbastu, en småbåtshamn och möjligheten att etablera en pendelbåtsbrygga. Med hållbarhet och tillgänglighet i fokus skapar vi en plats där alla kan njuta av skärgårdsliv och avkoppling. Det ska bli väldigt inspirerande och roligt att få vara med och bidra till att skapa detta publika sauna- och restaurangprojekt, en unik upplevelse för alla sinnen.

Vad är skönhet egentligen? Alla vet vad som menas med vackert väder och de flesta tänker på en park eller en plats i naturen när de ska beskriva en plats de tycker är vacker. Det minner om stunder av välbefinnande.

Historiskt sett var måleri och skulptur avbildande konstformer, det gällde att så realistiskt som möjligt efterlikna naturen eller människokroppen. Under antiken utvecklades proportionsläran baserat på studier av naturen. Proportion innebär att helheten och alla dess delar har samma grundmått. Vitruvius, som nedtecknade den äldsta bevarade arkitekturskriften för 2000 år sedan, hänvisar till hur människokroppens delar står i proportion till varandra. Huvudet är t ex 1/8-del av kroppens längd, en utsträck hand 1/10 osv. Genom bestämda förhållanden mellan delar och helhet kan man säkerställa ett harmoniskt resultat. Symmetri och proportion var de främsta principerna för utformningen av antikens tempel. Det är grunden i klassisk arkitektur.

För ett par veckor sedan ägde Mipim-mässan i Cannes rum. Årets nyckelord var ”reshuffle” – en uppmaning till förändring och nytänkande. Dags att tänka om! Många byggnader och områden är idag oattraktiva och omoderna. Här finns stora möjligheter att omprogrammera befintliga fastigheter för att göra dem hållbara och redo för framtiden.

Det är dags att fundera på vilka outnyttjade möjligheter som finns gömda i dagens fastigheter. Hur kan vi vitalisera dem med innovativa idéer, nya funktioner och som attraktiva livsmiljöer? Kanske är det just ett radikalt nytänk som krävs för att ge nytt liv åt våra stadsdelar och skapa en hållbar framtid.