Human och nytänkande arkitektur inom kontor, bostäder, infrastruktur och publika miljöer.
PERSPEKTIV OCH NYHETER
Några av våra beställare
En ny transformatorstation ska stödja Stockholms elförsörjning. Det gasisolerade ställverket (GIS) på 400 kV utrustade med transformatorer och reaktorer för att uppgradera och utöka elnätet i Stockholm. Det är placerat i ett område som nu utvecklas för att binda samman Hammarby Sjöstad med Södermalm och Gullmarsplan.
Vi har i uppdrag av Rättvik Event AB att rita en ny multiarena i Rättvik. Den nya arenan byggs i anslutning till Rättvik Arena och kommer att ha en publikkapacitet på 1000 personer.
Vattenverket ligger väl synligt från järnvägen, Visbohammarsvägen och det öppna landskapet runt omkring, varför särskild hänsyn tagits kring gestaltningsfrågor inom rimliga ekonomiska ramar.
Slakthusområdet fortsätter att omformas. Gatun Arkitekter ansvarar för Marknadshallarna och Stallet i detaljplaneringen. Antikvariskt gestaltningsarbete med anpassning för nya användningar och komplett modernisering av några av områdets vackraste originalbyggnader.
Morgondagens affärsverksamheter och arbetsplatser ställer nya krav. I Solna skapas nu utrymme för delade miljöer och funktioner med de boende i stadsdelen.
Gatun Arkitekter har ritat takbaren som kröner den nya skyskrapan på 29 våningar som växer fram som ett landmärke för Stockholm i Hammarby sjöstad.
Nu när Almedalsveckan är över vill vi passa på att önska en riktigt skön sommar – och tacka för alla inspirerande möten, samtal och tankeväckande frågor.
Det är ofta när vi vågar kasta oss in i nya perspektiv som de mest intressanta idéerna uppstår. Ett av de teman som återkom under veckan var just djärvhet – modet att pröva nya arbetssätt, experimentera och skapa snabbare återkoppling för att möta de förändringar som väntar.
Samtidigt känns det glädjande att hållbarhet åter tar en självklar plats i samtalet. Inte som en motpol till robusthet och resiliens, utan som en del av samma helhet. För oss handlar det om att skapa byggd miljö som håller över tid – för människan, platsen och samhället.
Vi tar också med oss många givande diskussioner om praktiknära forskning, arkitekturens roll i samhällsutvecklingen och vikten av att fortsätta förena olika perspektiv. Det är uppmuntrande att möta så många som både ser utmaningarna och samtidigt vill bidra med konstruktiva lösningar.
På bara några dagar hann vi samtala om allt från idrottshallar, äldreboenden och kontor till nya byggregler, urbana samband, skyddsrum och cybersäkerhet. Bredden på frågorna säger något om vår samtid – men också om arkitekturens möjlighet att knyta samman människor, platser och framtid.
Vi på Gatun önskar dig en riktigt fin sommar!
Olof Philipson, vd och arkitekt på Gatun
En av vår tids mest inflytelserika arkitekter är Rem Koolhaas. Liksom Venturi och Scott Brown startar han sin arkitektoniska gärning med arkitekturhistorisk forskning och analys av sin samtid, manifesterat och publicerat i bokform. Deliriuos New York ges ut 1978, som ett ”manifest i efterhand” för det kapitalistiskt drivna stadsbyggandet i USA. Medan modernismen teoretiseras konstnärligt och politiskt i Europa får de tekniska landvinningarna fullt utlopp på andra sidan Atlanten.
Koolhaas belyser nöjesparken Coney Island, skyskrapans utveckling, och det urbana komplexet Rockefeller Center. Gemensam drivkraft tycks vara människors törst efter nöje, som när allt koncentreras leder till intressanta och absurda situationer där tid och rum sammanblandas som i ett delirium. Hissen, elektriciteten och telegrafen är början på den moderna människans desorientering. Det skapas en kultur av trängsel. I en skyskrapa ligger en ostronbar i boxningsklubbens omklädningsrum, på Coney Island är badstranden upplyst för nattbadare och i Rockefeller Center samsas konst, underhållning och konsumtion.
Under 1980-talet producerar Koolhaas kontor OMA flertalet nydanande tävlingsförslag baserat på iakttagelserna från USA om syntetiska kvalitéer, desorientering och täthet, överfört till ett europeiskt sammanhang. I Europa slås han av en världsfrånvänd stadsbyggnadsdebatt där en återgång till den historiska stadsstrukturen tycks vara svaret på allt. På så sätt förbises den moderna världens avgörande aspekter som skala, mängd, teknologi, programförutsättningar -behov som skiljer sig från historiska ideal. OMA:s arkitektur är polemisk och ska visa att det moderna kan samsas med den historiska stadskärnan. Genom att överge pretentioner om harmoni och helhet, menar Koolhaas, kan motsättningarna som söndrar stadskärnan vändas till en ny kvalitet. Låt kontrasterna tala och bejaka det oförutsedda.
Från 1990-talet och framåt expanderar OMA:s verksamhet och många komplexa projekt har genomförts över hela världen. Samtidigt som Koolhaas har ridit på globaliseringsvågen de senaste trettio åren beskriver han redan 2001 kritiskt resultatet av periodens alla shoppinggallerior, flygplatser och kontorsmiljöer som ”junkspace”. Skräprum är oändliga interiörer, en existens av mekanisk ventilation, sprinkler, varmluftsridåer, rulltrappor, tunna blanka stenskivor, rörelsefogar, ständiga ombyggnationer, skräpmat. Väggar har ersatts av tunna kromade partier och konstruktionen är dold. Inredning byts ut likt scenografier för varje pjäs. Ja, det är svårt att finna spelrum för skönhet i dessa sammanhang.
I fastigheten Skotten 6, även kallad Glashuset, i korsningen Kungsgatan–Drottninggatan har Gatun, på uppdrag av Axfast, genomfört en uppgradering av ett kontorstrapphus. Byggnaden ritades av bröderna Erik och Tore Ahlsén under åren 1955–59 och belönades med Kasper Salin-priset 1963. Fastigheten präglas av enkel geometri uppbyggd av glasfasader indelade med tunna stålramar. Under 1990-talet byggdes huset invändigt om till lokaler för mindre företag och skiftade funktion från handel till kontor. I samband med ombyggnaden sattes den helglasade trapphusfasaden mot Kungsgatan delvis igen.
– Vi såg en stor potential i att med enkla men effektfulla grepp åter lyfta fram trapphusets ursprungliga själ – dess detaljer, material och kvaliteter från uppförandetiden, som i den senare omvandlingen från handel till kontor kommit i skymundan. Genom ett medvetet och precist arbetssätt har vi fokuserat på att förstärka entréns närvaro mot gatan, framhäva de autentiska originalmaterialen och tillföra ytskikt med en rik materialitet som knyter an till byggnadens historiska karaktär. Resultatet är en miljö där dåtid och nutid samspelar och förstärker varandra och ger byggnaden en identitet mot Kungsgatan den hittills saknat, säger Martin Lundin, arkitekt på Gatun.
En mörkblå färgskala i tre kulörer, tillsammans med geometriska målningar, framhäver trapphusets skulpturala form. Samtidigt ges befintliga material, såsom jämtländsk kalksten och socklar av polerat rostfritt stål, en tydligare närvaro.
I entrérummet har en två våningar hög träintarsiavägg huvudrollen. Med träets värme och med mönster förankrat i 1950- och 60-talsmodernismens lätta geometrier, fungerar väggen inte enbart som ett dekorativt element, utan är även en del av den rumsliga kompositionen. Den utgör ett gestaltningsgrepp där materialitet, hantverk och skala samverkar och fördjupar rumsupplevelsen av passagen och trappan till ett sammanhängande, högt och vackert rum. Tillsammans med kurerad konst får besökaren ett nytt, ombonat och oväntat första intryck av byggnaden.
Mot Kungsgatan synliggör en ny sifferskylt entrén genom glaspartierna. Tillsammans med intarsiaväggen blir den ett sätt att tydligt markera adressen utan att störa den strikta glashusestetiken som gör byggnaden unik på sin plats i hörnet av Kungsgatan och Drottninggatan.
Vi är glada att välkomna Karolin Forsling som ny styrelseordförande för Gatun Arkitekter. Hon tillträder i ett skede där vi vill ta en ännu tydligare position i komplexa stadsutvecklingsprojekt – där arkitektur, affär och människors vardag möts.
Karolin har lång erfarenhet av stadsutveckling i gränslandet mellan affär, innehåll och plats. Hon har haft ledande roller inom bl.a. AMF Fastigheter och varit drivande i utvecklingen av projekt som ex Urban Escape och Mood Stockholm och Sickla Köpkvarter, projekt där fokus legat på att skapa verkligt stadsliv, inte bara färdigbyggda miljöer.
– Min erfarenhet är att de projekt som lyckas är de som vågar förflytta sig från standardlösningar till miljöer som människor faktiskt använder och värdesätter. Det är också där affären stärks över tid. Gatuns fokus på human arkitektur ligger rätt i den utvecklingen, och jag ser fram emot att bidra till att ta den positionen vidare i mer komplexa stadsutvecklingsprojekt, säger Karolin Forsling.
Vi ser tillsättningen som ett steg i att ytterligare stärka vår roll i projekt där arkitektur inte bara handlar om form, utan om funktion, innehåll och långsiktig attraktionskraft.
– Karolin tillför ett perspektiv där arkitektur kopplas tydligt till hur platser faktiskt fungerar i vardagen. Hennes erfarenhet av att driva utveckling i komplexa projektmiljöer blir ett viktigt bidrag i vår fortsatta utveckling, säger Olof Philipson, vd för Gatun Arkitekter.
Vill vi rikta ett varmt tack till Siv Malmgren för hennes tid som styrelseordförande. Hennes erfarenhet, engagemang och kloka perspektiv har varit mycket värdefulla för Gatuns utveckling.