Human och nytänkande arkitektur inom arbetsplatser, bostäder, infrastruktur och publika miljöer.
En ny transformatorstation ska stödja Stockholms elförsörjning. Det gasisolerade ställverket (GIS) på 400 kV utrustade med transformatorer och reaktorer för att uppgradera och utöka elnätet i Stockholm. Det är placerat i ett område som nu utvecklas för att binda samman Hammarby Sjöstad med Södermalm och Gullmarsplan.
Vi har i uppdrag av Rättvik Event AB att rita en ny multiarena i Rättvik. Den nya arenan byggs i anslutning till Rättvik Arena och kommer att ha en publikkapacitet på 1000 personer.
Vattenverket ligger väl synligt från järnvägen, Visbohammarsvägen och det öppna landskapet runt omkring, varför särskild hänsyn tagits kring gestaltningsfrågor inom rimliga ekonomiska ramar.
Slakthusområdet fortsätter att omformas. Gatun Arkitekter ansvarar för Marknadshallarna och Stallet i detaljplaneringen. Antikvariskt gestaltningsarbete med anpassning för nya användningar och komplett modernisering av några av områdets vackraste originalbyggnader.
Morgondagens affärsverksamheter och arbetsplatser ställer nya krav. I Solna skapas nu utrymme för delade miljöer och funktioner med de boende i stadsdelen.
Gatun Arkitekter har ritat takbaren som kröner den nya skyskrapan på 29 våningar som växer fram som ett landmärke för Stockholm i Hammarby sjöstad.
PERSPEKTIV OCH NYHETER
Gatun är ansvarig arkitekt till fasaderna i projekt Ekeblad aka. Kvarteret Pisa. Huset blir ett av Stockholms mest synliga byggnadsverk som port till staden sett norrifrån, då det ska resas just på tunnelmynningarna i Hagastadens östra ände. Nu blir huset del av Ericssons stora city-affär och projekteringen är i full gång.
Gestaltningen bygger på en fortsättning av Hagastadens stadskvartersgrammatik med smala och höga gavlar mot Norra Stationsparken i söder och KI och Solna i Norr.
Mot Brunnsviken och Hagastadsprojektets ände i öster vänder sig projektet med två paviljongbyggnader på en upphöjd allmän terrass. Två figurer som tydligt avviker från stadskvarterets sort.
Stadskvarterets fasader kläs i glaserad keramik i vävmönstrad relief medan terrasspaviljongerna byggs av intensivt veckad plåt.
Gatun vann gestaltningsprojektet efter ett parallellt uppdrag utlyst av Atrium Ljungberg och Stockholms Stad i slutet av 2020.
Vi har nyligen bytt kontorslokal. I de stora fönsterpartierna sitter gammalt valsat glas, som ger ojämna optiska brytningar. Ljus och former spelar små spratt och man blir påmind om glaset som en skör hinna mellan inne och ute. Glaset sitter i ett spröjsverk av järn och dagsljuset absorberas av tegelmurarna på gårdsfasaden utanför.
Äldre byggnader är sinnliga, de väcker vår varseblivning och vår närvaro för en stund. Det är därför de är så omtyckta, även om de inte alltid är perfekta. I kontoret hör vi när folk pratar nere på gatan. Kylan drar in genom de tunna glasen och när solen ligger på måste vi öppna fönstren för att skapa tvärdrag, samtidigt som gardinerna fladdrar i vinden. När det regnar måste vi skynda oss att stänga fönstren.
I ”junkspace” (se tidigare inlägg Desorientering) slipper man sinnliga retningar. Fönsterglas till exempel är numer ’planglas’ och reglerar solens värmeinstrålning såväl som dagsljusstyrka, så att vi inte bländas. Med tre-glas är vi hermetiskt innesluta och slipper störande ljud. Komforten är så optimerad att vi inte vet var vi är eller vilken tid på dygnet det är. Det är som att tekniska framsteg driver oss bort från det sinnliga.
Går det att skapa sinnlig arkitektur med moderna medel? Går det att göra motstånd utan att vara bakåtsträvare? Redan på 1960-talet experimenterar Sigurd Lewerentz med planglasets egenskaper. På St Petri kyrka i Klippan monterar han dubbelglaskassetter utan karm direkt på ytterväggens utsida. I SVT:s dokumentär ger Bernt Nyberg i samtal med Lewerentz uttryck för den förundran så många arkitekter och besökare har: ”…det är så oerhört stiligt det här med den exakta skivan mot det grova murverket.” Lewerentz lakoniska respons är att det är så lätt att skada fönstren och att det är dyrt med härdat glas. ”Näe, inte är det något att ta efter det här inte.” Och vidare: ”Nä, det är jobbigt med fönster över huvud taget”. Som fabrikör och utvecklare av glaspartier i 20 år visste han vad han talade om.
Lewerentz beskrev inte sin arkitektur annat än ur tekniska och praktiska hänseenden och han undervisade aldrig. Bernt Nybergs små samtal med Lewerentz är det närmaste vi kan komma. Olika aspekter har säkert drivit hans arbete i olika epoker genom hans långa bana, det sinnliga må ha varit en. Kanske den avskalade byggtekniken är ett svar på det, att låta materialen framträda och bejaka det hantverk som ändå fanns kvar i byggprocessen.
Inom arkitekturen det senaste seklet har sökandet efter det sinnliga varit en underström i en teknokratisk värld och kanske är det ett kvalitetsbegrepp som ersatt det sköna.
Under sommaren har en av kontorets grundare, Herbert Scheiwiller, gått bort efter en tids sjukdom. Herbert blev 87 år.
Han lockades till Sverige från Schweiz på 1950-talet av idén om folkhemmet. Han jobbade bl a hos Ralph Erskine och Lennart Bergström. Hos Lennart Bergström blev han partner 1986 och vd 1991. 1996 grundade han tillsammans med några medarbetare Scheiwiller Svensson arkitektkontor, som sedermera bytte namn till Gatun arkitekter. En vinst i tävlingen om att samordna konstnärliga utbildningar till dåvarande konstfack i Gärdet under Herberts ledning gav kontoret en bra start. Herbert var vår första vd 1996-2001.
I minnesord i DN från 5 augusti har medarbetare fångat Herberts person på ett fint sätt: Alltid optimistisk och besjälad av en idé, likt en tornado som fick medarbetare och beställare att entusiastiskt utveckla spännande projekt, alltid med människan i fokus.
Saknaden är stor.
Herbert efterlämnar sin hustru Gun och barnen Simon, Oskar och Hanna, barnbarn, släkt och vänner i Sverige och Schweiz.
Nu händer det! Mörby centrum har blivit Danderyds centrum. Ett stort steg i utvecklingen av en av de viktigaste knutpunkterna för handel, service, vård och kommunikation i norra Stockholm.
Vi på Gatun är glada och stolta över vår insats i utvecklingen av Danderyds centrum. Enkelt, elegant och effektivt, det har varit visionen för projektet ända sen starten för flera år sedan. I den andan har vi moderniserat butiksytor, kontor, galleriagångar, och tekniska system. Det har skapat grunden för en bättre upplevelse, samt framtida flexibla hyresgästanpassningar för både kommersiella lokaler och kontor.
Tillsammans med fastighetsägaren Skandia och kommunen har vi lyft platsens historia och dess kvaliteter för den moderna staden.
Den nya glastillbyggnaden som höjer sig över Mörbyplan skapar en ny och tydlig entré för både centrum och tunnelbana. En knutpunkt som förbinder centrum med omgivande torg och bidrar till en upplyst och säker plats där kommunikationer, handel och människor möts.
Alla möjligheter till återbruk har varit en viktig del i projektet. Därför har tex fasaden mot E18 fått nytt liv genom att befintliga fasadkassetter har tagits ner, tilläggsisolerats och sedan förnyats genom ny kulör och integrerad belysning.
Danderyds centrum är ett fint exempel på hur arkitektur kan bidra till att utveckla värdet av kommersiella fastigheter genom att förbättra service och upplevelse på en plats som många människor använder varje dag.