Det sanna formspråket
Det sanna formspråket
Är det viktigt för skönhetsupplevelsen av en byggnad att det som uppvisas är ’sant’ - att funktion och uttryck överensstämmer? I arkitekturdebatten vid slutet av 1800-talet fanns starka reaktioner mot enkla bostäder vars fasader hade ett överdåd av palatsets attribut, eller tekniska funktioner som tedde sig som gotiska katedraler. Hur skapas det rätta uttrycket för samhällets nya yttringar?
I det konsthistoriska verket ’Arkitekturens formspråk’ pekar Erik Lundberg på en överlagring av två ordningar i tågstationen Gare Du Nord i Paris, invigt 1864. Tågstationens funktion är dels en hallbyggnad över perrongerna, dels restaurang, kontor och dyligt. Hallen representeras av väldiga bågfönster och pilastrar som bryter kringfunktionernas våningsstaplade kolonnader i mindre skala, så att en mångtydig monumental gestalt bildas. Metoden är inte olik renässansens, som Palladios kyrkor, tex San Giorgio Maggiore, där gavelmotiv överlagras och går in i varandra, men kanske det visar på en gradvis utveckling av en ny typ. Lundberg beskriver det sena 1800-talets arkitektur för publika byggnader som ett läggspel av olika motiv.
Den unge arkitekten Carl Westman ville gå längre i sökandet efter det sanna uttrycket. Han uppmanade arkitektkåren att åka på studieresa till New York och Chicago i stället för Rom och Paris. I USA byggs det med stål och glas. Westman arbetade där 1893–95 och måste han ha känt till Louis Sullivans arbete. Skyskrapan ’The Guaranty Building’ i Buffalo från 1896 är ett tidigt exempel på höghus och det generella kontorshuset. Det har en rikt ornamenterad terracottafasad och klassiskt accentuerad sockel och takkrön, men en annalkande modernistisk systematik kan anas. Louis Sullivan myntade samma år uttrycket ”Form follows function”. Som idé har den förekommit tidigare. Troligen är det en hänvisning till den franske arkitekten Viollet-le Duc, vars skönhets-teorem lyder något så här: ”en rationellt utformad struktur är inte nödvändigtvis vacker, men ingen byggnad kan vara vacker om den inte är rationellt uppbyggd”.
Roger Spetz, arkitekt och Partner på Gatun