Vad är egentligen en smart stad?

Vad är egentligen en smart stad?

Begreppet "smarta städer" har varit på tapeten i några år, inte minst med alla möjligheter som digitaliseringen fört med sig. Men vad är egentligen en smart stad? Det har vi bestämt oss för att utforska.

Två nyutkomna mätningar från två olika aktörer undersöker vilka som är världens ‘smartaste’ respektive mest ‘liveable’ städer. Och resultaten är olika som natt och dag. Borde vi i stället prata om humana städer som är anpassade för människan? Eller är det egentligen samma sak?

IESE Cities in Motion Index rankar New York, London och Paris som världens smartaste städer. Den sydtyska staden München faller här nio placeringar från förra årets mätning och kommer på en 37:e plats. Samtidigt har tidningen Monocle i sin årliga mätning Quality of Life Survey utsett just München till ”the most livable city in the world”. Här kommer Paris först på en 20:e plats – New York och London finns inte ens med på topplistan.

De båda mätningarnas väsensskilda resultat väcker onekligen frågor. Varför skiljer sig resultaten så markant? Vad är egentligen en “smart” stad? Och vad är en “liveable” stad?

Olika parametrar och definitioner

Den spanska handelsskolan IESE mäter städers smarthet utifrån nio parametrar, där bland annat hållbarhet, social sammanhållning, ekonomi, miljö, teknologi samt mobilitet och transportmöjligheter ingår. Det räcker alltså inte med digitala lösningar för att rankas som smart enligt denna lista. Gemensamt för New York, London och Paris är att de inte är särskilt bra på social sammanhållning eller miljö, men tack vare att de presterar bra på alla andra parametrar så tar de toppositionerna i mätningen.

Monocle är ett livsstilsmagasin som gör en årlig rankning av livskvaliteten i städer. Här utgår man från parametrar som balans mellan arbete och fritid, säkerhet och brottslighet, väderförhållanden, kollektivtrafik, tolerans och tillgång till naturområden. München presterar enligt Monocles mätning bra på alla punkter. Här finns effektiv kollektivtrafik, bra balans mellan arbete och fritid och människor från många länder, mycket tack vare stadens många universitet. Arbetslösheten är låg och boendepriserna relativt låga.

Att bygga för människan

Att ha nära till grönområden och rekreation är ett av perspektiven för en smart stad. Det ger livskvalitet. Titta bara på fastighetsvärdena – de dyraste hyrorna i New York är ju mot Central Park, och även i München finns det gott om grönområden.

Men det finns förstås fler bidragande faktorer. I fallet New York bidrar det också mixen av människor. En segregerad stad kan aldrig vara en smart stad. Det är för människan vi måste bygga, och där har vi arkitekter en oerhört viktig roll.

I regeringens proposition Politik för gestaltad livsmiljö anges en politik för hållbar stadsutveckling under samlingsbegreppet ”levande städer”. Här fastslås att ”hållbara städer ska vara inkluderande och tillgängliga stadsmiljöer som erbjuder alla människor en attraktiv och grön livsmiljö.”

Kanske är det just dessa företeelser som gör en stad smart? När allting kommer omkring, är det inte den levande och humana staden som är den smarta staden?

Vi bjuder in fler perspektiv

På Gatun Arkitekter har vi bestämt oss för att gräva vidare i frågan om vad som utgör en smart och human stad. Vi kommer under året att prata med människor med olika infallsvinklar och utforska olika perspektiv som vi vill dela med oss av. Häng gärna med på resan!

Läs den första delen här: Så ska Slakthusområdet bidra till en smart stad