Så ska Slakthusområdet bidra till ett smartare Stockholm

Jon Allesson, affärsutbecklare och ansvarig för stadsinnovation på Atrium Ljungberg

Jon Allesson, affärsutbecklare och ansvarig för stadsinnovation på Atrium Ljungberg

Så ska Slakthusområdet bidra till ett smartare Stockholm

Vad kännetecknar egentligen en smart stad? Det ska vi utforska och dela med oss av i en serie artiklar. I den första delen pratar vi med Jon Allesson, affärsutvecklare och ansvarig för stadsinnovation på Atrium Ljungberg. Här berättar han om utvecklingen av Slakthusområdet i Stockholm.

Snart börjar omvandlingen av Slakthusområdet, ett av Stockholms största stadsutvecklingsprojekt i modern tid. Området ligger centralt och har en stadsmässig struktur, med rutnätsgator och kvartersbebyggelse. Dessutom är flera av byggnaderna över 100 år gamla, med själ och historia som sitter i väggarna. Så långt allt väl, men hur förvandlar man ett industriområde till en stadsdel som lever under dygnets alla timmar? Och vad kan man göra konkret för att stadsdelen ska bli smart?

Atrium Ljungberg förvärvar stora delar av Slakthusområdet och har tillsammans med Stockholms stad varit drivande i att ta fram en vision för områdets övergripande utveckling och karaktär. Därmed är de en mycket viktig aktör i stadsdelen och dess framtid.

– Vi ska bevara de industrihistoriska byggnaderna, men också rusta upp dem upp fylla dem med innehåll säger Jon Allesson, affärsutvecklare och ansvarig för stadsinnovation på Atrium Ljungberg. Byggnaderna är vackra från utsidan, men idag har de flesta av oss bara sett dem från just utsidan. Vi ska bevara dem och utveckla dem varsamt, och vi ska öppna upp dem och tillgängliggöra dem för stockholmarna. Det kan exempelvis vara i form av restauranger, butiker, gallerier och scener handel eller andra publika verksamheter så att stockholmarna får uppleva och använda byggnaderna.

Genom sin historia har området en naturlig koppling till mat och matkultur, menar Jon Allesson. Detta arv ska bevaras, utvecklas och breddas. Från matmarknader till restauranger, från streetfood till fine dining.

Kultur värt att satsa på

Men maten är inte den enda kulturformen som ska prägla Slakthusområdet. Redan idag finns en kreativ ådra i stadsdelen. Atrium Ljungberg vill ta sitt ansvar för att den ska bevaras och utvecklas.

– Utöver mat så ska det här bli en plats för kultur och upplevelser. Därför är det viktigt att ge plats för ett brett och varierat kulturutbud med allt från museum och bibliotek till musikscener och dansstudios, säger Jon Allesson. I och med att vi på Atrium Ljungberg har fått möjlighet att ta ett stort grepp om utvecklingen kan vi jobba med gungor och karuseller, alltså att vi har möjlighet göra rum för en del aktörer som har en annan betalningsförmåga men vars verksamheter bidrar till att skapa en dynamisk stadsmiljö. På så sätt kan vi se till att det finns ett innehåll som gynnar stadsdelen som helhet och som folk vill ha.

– Då blir det en bättre stadsdel, fortsätter han. Den blir socialt hållbar eftersom folk faktiskt mår bra av att både konsumera och producera kultur. Dessutom gynnar det den ekonomiska hållbarheten. Kreativa stadsdelar och städer är ofta innovativa och entreprenörsstarka.

Stad som lever hela dygnet

Ett klassiskt dilemma för stadsmiljöer är människors vilja att roa sig under dygnets alla timmar, kontra andra människors nattro.

– Det är något som vi utforskar med Slakthusområdet, berättar Jon Allesson. Vi har sedan tidigare undersökt hur städer som Berlin, London och Amsterdam, vilka har kommit långt med allt från zooningprojekt till ljudisolering, har arbetat med lösningar. Det här arbetar vi bland annat vidare med under innovationsfestivalen Gather, som går av stapeln i Slakthusområdet i höst. Där ska vi fortsätta att utforska hur 24-timmarsstaden kan fungera.

– Det är lätt att fokuset i de här diskussionerna hamnar på klubbar som ska ha öppet hela natten. Men det kan också handla om att man vill kunna äta eller handla alla tider på dygnet. Sedan kan man vända på det. Idag håller klubbar och scener ofta stängt under dagtid. Men så behöver de inte vara. De som inte går på klubben under nätterna skulle kunna nyttja dessa lokalerna dagtid om man öppnar upp dem för det. Det är mer hållbart att  nyttja lokalerna under hela dygnet.

En stad som lever under dygnets alla timmar är även viktigt för blivande stockholmare, resonerar Jon Allesson.

– En gemensam nämnare och stor utmaning för växande företag är att hitta och behålla talang som är internationell och kan välja att jobba i vilken stad i världen de vill. För unga talanger är det viktigt vad som finns i staden utanför arbetstiden. Levande städer med mycket innehåll hamnar högt upp på dessa personers ranking.

Människans perspektiv är viktigast

Att ta ett helhetsgrepp om ett så stort område är naturligtvis komplext. Det finns många viljor och synsätt att ta hänsyn till. För Jon Allesson kommer dock en parameter före alla andra:

– Människoperspektivet är det viktigaste. Att människor mår bra och vill bo och leva, arbeta och mötas – det är för mig en smart stad.