Skönhet och styrka

Kornhuset, Göteborg

Skönhet och styrka

Det här ska inte bli en stilexposé. Vad vi söker är tongivande föreställningar om vad som gör arkitektur vacker, eller hur man ska förhålla sig till skönhet som kvalitetsbegrepp. John Ruskin var en inflytelserik konst- och arkitekturkritiker i 1800-talets England. I böcker som “The Poetry of Architecture”, “Seven Lamps of Architecture” och “The Stones of Venice”, skrivna mellan 1837-1853, lägger han förvisso en idémässig grund till det som ska bli Arts and Crafts-rörelsen i England och Nationalromantiken i Norden. Genom noggranna iakttagelser, uppmätningar och utsökta teckningar försöker han härleda skillnaden mellan bra och dålig arkitektur.

Arkitekturen har två förtjänster oavsett stil, menar Ruskin, skönhet och styrka. Å ena sidan ska den åstadkomma något, ett praktiskt syfte som att bära, skyla eller skydda med sin styrka enligt fysikens lagar. Ett byggnadsverks konstruktion är ett uttryck för intelligensen hos de människor som uppfört det, utifrån deras givna förutsättningar. Skönhet, å andra sidan, är för Ruskin, en fråga om dekoration. Och dekorationen ska på samma sätt uppskattas mindre för dess utsökthet i sig och mer för den tillgivenhet som ligger bakom den. En byggnads styrka, dess konstruktion och funktion, ska lösas så enkelt som möjligt och inte överdimensioneras. Dekorationen ska vara livfull, uppriktigt menad och appliceras på rätt delar. Dekorationen ska vara ett autentiskt uttryck för den kultur som uppför byggnaden, därav dess skönhet. 

Denna teori öppnar upp för ett intresse av alla sorters byggnader för estetisk kontemplation, inte bara palats och tempel. En bro, ett lager eller allmogens bebyggelse har kvalitéer utifrån de resurser som är tillgängliga eller rimliga för uppgiften. Kronhuset i Göteborg av Simon de la Vallée till exempel är magnifik, en lagerbyggnad från 1600-talet som utstrålar styrka och skönhet och säkerligen en förlaga för nationalromantikens arkitekter. Föreställningen om ett arkitekturens två uttryck, skönhet och styrka, påminner om Carl Westmans appell från slutet av 1800-talet: ”Ståtligt och pittoreskt ska det vara!”.

Roger Spetz, arkitekt på Gatun