Vi hoppas att sommaren har varit skön! Tidigare har vi skrivit en del om städers gröna omställning både vad gäller att plantera mer och om skiftet bort från bilen som det primära. Jag passade i somras på att besöka två städer i förändring.

Paris dynamik har radikalt förändrats med ökad grönska, cykelstråk och att kunna få bada i Seine. Härligt att det gäller både stora boulevarder såväl som helt vanliga kvartersgator som ställts om till gröna stråk med plats för kommunikation och interaktion. För visst känns det trevligare att sätta sig och fika på en gata som kantas av planteringar snarare än parkeringsplatser.

Detta år präglas av fler med diskreta öronsnäckor och fler i uniform som säkerställer vår och i synnerhet politikernas trygghet. Men fortfarande är det så att man då och då flanerar nedför en gränd, axel mot axel med en tidigare minister eller över en soppa börjar prata regional bostadsförsörjning med en som visar sig vara just den ansvarige politikern.

Framåtanda

Fler vill göra skillnad både inom den gröna omställningen och med hur processer organiseras. Gröna omställningen är akut. Det räcker inte att bara följa lagkraven, då kommer vi med stor sannolikhet passera 1,5 graders-målet. Därför vill vi och många andra se över material samt hur vi bygger och vad som ska byggas.

Processer i omställning

Både myndigheter och kommersiella aktörer pekar på vikten av att öka tempot. Båda parter öppnar för att göra piloter, testa, utvärdera och skala upp de som lyckas. Men också att se de som lyckas mindre bra som vågade steg i en lärandeprocess. Att ta med klimatpåverkan som en del av kalkylen känns som en självklarhet.

Gemenskap

Vi deltog i ett rundabordssamtal om gemenskap och bostadsbyggande. Hur stärker vi känslan av gemenskap när vi uppför nya stadsdelar? Har vi råd att inte skapa goda utrymmen och platser för gemenskapsliv?

Städer över hela Europa ställer om – från bilberoende till mobilitet i mänsklig skala. För fastighetsutvecklare är det inte längre en nischad trend, utan ett strategiskt skifte som påverkar platsens attraktionskraft, värdeskapande och hur man möter investerares förväntningar inom hållbarhet. Att planera för gång-, cykel- och kollektivtrafiknära miljöer är idag en integrerad del av ett starkt ESG-arbete – miljömässigt, socialt och affärsetiskt.

Syftet med en stor del av dagens mobilitetssystem har länge varit att tillgodose bilens behov, snarare än att värdera människors faktiska möjligheter till förflyttning. Men vad händer när vi släpper bilen som norm – och istället sätter närhet i centrum? Då öppnas möjligheter till ökad interaktion, inkludering och levande stadsrum. Vägar som tidigare utgjort barriärer kan skifta karaktär till att bli platser för rörelse, handel, vardagsliv och möten.

För ett par veckor sedan ägde Mipim-mässan i Cannes rum. Årets nyckelord var ”reshuffle” – en uppmaning till förändring och nytänkande. Dags att tänka om! Många byggnader och områden är idag oattraktiva och omoderna. Här finns stora möjligheter att omprogrammera befintliga fastigheter för att göra dem hållbara och redo för framtiden.

Det är dags att fundera på vilka outnyttjade möjligheter som finns gömda i dagens fastigheter. Hur kan vi vitalisera dem med innovativa idéer, nya funktioner och som attraktiva livsmiljöer? Kanske är det just ett radikalt nytänk som krävs för att ge nytt liv åt våra stadsdelar och skapa en hållbar framtid.