Johanna Elmén delar sina bästa arkitekturupplevelser
Våra bästa arkitekturupplevelser
Del 2 – Johanna Elmén
Under pandemin längtade vi på Gatun bort från hemmet och ut i världen – därför anordnade vi en aktivitet som gick ut på att alla medarbetare fick möjlighet att visa och berätta om sina tre bästa arkitekturupplevelser. Vi vill dela med oss av dessa och hoppas att ni finner dem lika spännande som vi!
I del två får vi ta del av arkitekten Johanna Elméns topp tre av arkitekturupplevelser.
Plats 3:
Paimio Sanatorium, Finland
Nära Åbo i Finland ligger Paimio Sanatorium, som tidigare fungerade som sjukhus för personer med tuberkulos. Det är en av Alvar Aaltos klassiska byggnader, och är idag en del av Åbo Universitetssjukhus.
Aalto fick i uppdrag att designa byggnaden efter att ha vunnit en arkitekturtävling år 1929, och sjukhuset stod färdigt år 1932. Byggnaden ses idag som ett av hans mest betydelsefulla tidiga verk. Johanna besökte byggnaden under en studieresa till Finland där flera Aalto-projekt besöktes. Paimio Sanatorium blev favoriten.
– Den fångade mig verkligen. Jag fascinerades över att byggnaden är ritad under de sena 1920-talen, men att den fortfarande idag är så häftig och modern. Det är en stor byggnad som tar mycket plats, och är placerad på en höjd i en talldunge. Det blev en ögonöppnare när jag fick uppleva den på plats så tidigt i min utbildning.
I byggnadens design ser vi det tidiga 1900-talets syn på behandling av tuberkulos. Man föreställde sig under denna tid att tuberkulos bäst behandlades i rena miljöer på höga höjder med torr luft, i närhet till mycket solsken och natur.
– Ljuset är fantastiskt. Det finns stora, karaktäristiska balkonger och stora fönster. Tanken var att personer med tuberkulos skulle kunna se ut i naturen. De stora fönstrena skapar känslan av att naturen är där inne med dig. Aalto har designat en ganska smal byggnad, vilket säkerställer att ljuset släpps in i hela rummet.
Plats 2:
The Weather Project, England
The Weather Project var en konstinstallation från 2003 av den isländske konstnären Olafur Eliasson. Utställningen var på Tate Modern i London, dit Johanna åkte på en privat resa.
– Vid den här tiden var Tate ganska nyöppnat, och jag ville kika på renoveringen. Jag hade inte kollat upp vad det var för konstutställningar innan, så när jag kom in i Turbinhallen där verket fanns blev jag helt tagen.
Konstverket består av en semi-cirkulär skärm, spegeltak och syntetisk dimma, vilket ger illusionen av en enorm sol. Taken med dess gigantiska speglar skapade det visuella intrycket av ett dubbelt så stort rum, medan ljuset bakom den cirkulära skärmen skapade en gigantisk sol inomhus.
– Det gick inte att värja sig från den, det var en så otroligt häftig upplevelse. I lokalen var det var det som ett surrande ljud som hypnotiserade en. Det var också ett väldigt speciellt ljus, som att gå in i ett annat universum. Det var en oväntad upplevelse, eftersom jag inte hade åkt dit för den. Jag märkte att alla besökare hade en liknande upplevelse som jag. Folk stannade en lång stund, låg på golvet eller stod och blickade mot solen. Man ville vara där länge.
Plats 1:
Hotel Greulich, Schweiz
Hotel Greulich i Zürich bjuder på en överraskande upplevelse. Johanna var där i november 2007 på en studieresa, som blev fantastisk i sig.
– Hela resan var en upplevelse egentligen. Den första snön hade precis kommit, det var en klarblå himmel och vi såg en mängd fina projekt. Studieresor gör en ganska utmattad, eftersom man åker runt och bombarderas med nya intryck. När vi kom till hotellet och såg utsidan så såg det inte på speciellt ut.
Hotellets charm ligger i att dess insida står i skarp kontrast till dess utsida. Efter en dag i en bullrig storstad är hotellet designat för att skapa ett lugn hos besökaren, med minimalistiska och tysta trädgårdsrum.
– Efter att jag fått nyckeln till rummet kom jag in till en liten innergård som är helt tyst. Det var lite som en japansk trädgård, med smala björkar som var upplysta på kvällen. Man kom från gatan och alla dess ljud till den här tysta och stilla innergården, och kände verkligen att man kunde varva ned.
Alla rum har en egen ingång från innergården vilket skapar en naturnära känsla, trots att du befinner dig mitt i staden. På kvällarna lyser de vita boxarna i plexiglas, vilket skapar en unik effekt.
– Det var en otroligt fin inramning, en väl gömd pärla som man inte annars skulle ha sett.
