”Arkitektur har många beröringspunkter med österländsk filosofi”

annali11-1400x700.jpg

Namn: Annali Andersson

På Scheiwiller Svensson: Sen 2012

Bor: I Mörtviken vid Vinterviken/Gröndal. I en f.d. arbetarbostad för anställda på Nobels gamla dynamitfabrik. Ombyggd i omgångar, senast gjorde jag det helt på egen hand.

Intressen: Tai chi – där varje rörelse är ett växelspel mellan två motkrafter, yin och yang, och det gäller att uppnå balans. Musik, sjungit i ett worldmusicband.

Nästa resa: Blir en tågluff med familjen i Europa. Nu gäller det att dra ner på flygresorna.

Pappa var känd författare (Kärlekens Tao), ursprungligen från en överklassfamilj i Kina och mamma är arkitekt med starka rötter i bondsläkten i Dalarna. Inte konstigt att det är kontrasterna som format Annali Andersson - österländsk filosofi och yin & yang präglar hennes syn på både arkitektur och livet i stort.

Annali växte upp med sin mamma i Stockholm, men nyfiken på pappas hemland åkte hon efter ett års språkstudier till Kina på 90-talet för att gå på konstskola. I Hangzhou studerade hon först kalligrafi och kinesiskt måleri, senare blev det trädgårdskonst i den gamla huvudstaden Nanjing. Efter tiden i Kina blev det så småningom arkitekturstudier i Sverige.

– Det bästa jag fått med mig till arkitekturen kommer från konståren i Kina. Det finns så många verktyg i deras sätt att tänka som kan appliceras på arkitektur. Allt handlar om yin & yang, motsatser och balans. Motsatser bildar balans och balans skapar i sin tur skönhet och spänning. Tomrummen är lika viktigt som det fysiska. Arkitektur handlar också om allt det här och vi i väst strävar åt samma håll även om vi inte utrycker det så tydligt som i den kinesiska kulturen. Där genomsyrar tänkandet allt från medicin och hälsa till konst och arkitektur.

Annali jobbar just nu med att utveckla delar av Nykvarns nya stadskärna. Här är det tydligt var inspirationen kommer ifrån med exempelvis ett bostadshus där fasaderna består av olika material som är inverterade i förhållande till varandra. Den ena halvan är en trespännare med utanpåliggande balkonger, i den andra halvan nås lägenheterna från entrébalkonger med ett mönstrat metallnät som bildar ett motiv över fasaden. Motsatser, kontraster och balans.

Arkitektförebilderna är Kengo Kuma och Mies van der Rohe.

– Jag tycker om hur Kengo Kuma inspireras av materialen, platsen och den traditionella östasiatiska arkitekturen och skapar något helt nytt. Mies van der Rohes arkitektur är enkel, avskalad och känns väldigt influerad av det östasiatiska, där tomrummen är lika viktiga som det fysiska. Jag tycker att jag förstod hans arkitektur först när jag fick gå runt i den i verkligheten. Den handlar så mycket om rumslighet.

”Vi sätter samman 30 ekrar och kallar det hjul men det är i utrymmet där det inte finns nåt som användbarheten av hjulet beror.
Vi använder lera för att forma ett kärl, men det är i utrymmet där ingenting finns som användbarheten av kärlet beror.
Vi gör hål för dörrar och fönster när vi gör ett hus och det är i det här utrymmena där ingenting finns som själva användbarheten av huset beror.
Därför, precis som vi drar fördel av det som är så borde vi känna igen användbarheten i det som inte är”. Lao Tse 

tecken-fr-trdgrd-836x1000.jpg